4.

Du sitter på ett tåg. Det rör sig sakta mot Örebro. Du åker dit för att söka upp och mörda din före detta fru och hennes nya sambo. Det är en fix idé du länge grunnat på. Du har aldrig tidigare besökt Örebro. Han, Carl-Jonas, din före dettas nya sambo arbetar där. Han är en förtroendevald folkpartist som sitter i kommunstyrelsen. Du har tagit på dig din svarta konfirmationskostym för första gången på över tjugo år. Du förvånas över hur bra den sitter och intalar dig att dubbelknäppning återigen blivit populärt. Du upplever att tjejen som sitter mittemot dig stirrar. När du tittar i hennes riktning vänder hon snabbt bort huvudet. Det känns som att hon ser på dig att du är på väg för att mörda någon, som om hon när hon tittar på din vinröda sportbag ser igenom tyget och ser innehållet; en karta med din föredettas och Carl-Jonas, hennes nya sambos adress, utskriven från Eniro. Ett par svarta skinnhandskar inköpta för ändamålet. En brun plastflaska innehållande kaustiksoda. Hammare och åtta långa spik samt en mattkniv. Att göra handlingen smärtfri för de inblandade är inget du ens övervägt. Barmhärtighet är inget du ägnar dig åt. Ibland tänker du att det var därför hon en gång, för många år sen nu, lämnade dig.
Du kommer fram till Örebro och stiger av tåget. Du tänker att det är en ful stad. En medelmåttig medelstor tråkig svensk stad. Du känner dig redo men kvällen är ännu ung. Du letar upp en engelsk pub. Bull's Pub. Du beställer in en Guiness och en skål med jordnötter och tittar lite på en match från den engelska andradivisionen. Ingen stör dig. Från din plats i baren ser du ut över lokalen och genom ett fönster ser du folk gå förbi på en gågata. Du beställer in ytterligare en öl. Utan att tänka på vad du gör applåderar du när ett av lagen gör mål på frispark. De andra besökarna vänder sig om och tittar på dig. En man i keps och mustasch går fram och frågar, nästan hotfullt, om du håller på Southhampton. Du svarar inte. Du går ifrån puben och letar upp en ledig taxi. Kumminvägen 11. Färden tar bara ett par minuter, ett typiskt radhusområde. Resan kostar åttio kronor. Du ger föraren en hundralapp och stiger ur bilen. Det känns som något saknas. Du har glömt väskan. Du försöker memorera vägen du kom från och halvspringer kilometrarna tillbaka. Väskan är borta. Du inser att du glömt väskan redan på tåget. Det finns ingenting i väskan som kan binda den till dig mer än eventuella fingeravtryck. Du har inte gjort något olagligt men förstår att du måste ändra din plan. Du letar upp ett systembolag och köper en flaska Martini Rosso och går tillbaka till Kumminvägen 11. Det ser tomt ut. Ingen hemma. Du smyger fram och tittar in genom köksfönstret. Ovanför dörren hänger en liten klocka i mässing som gått i arv i din släkt i många generationer. På diskbänken står en elektronisk juicepress som de gav henne när hon fyllde trettioett. Du känner dig arg men mest av allt ledsen. Du hör en bil komma och gömmer dig under ett barrträd som varken är gran eller tall. En bil kör upp på uppfarten. Det är en Mercedes och ut stiger Carl-Jonas och en kvinna som inte är din före detta. Hon är ung nog att vara hennes dotter. De knappar in koden till larmet och låser upp ytterdörren. Du memorerar koden. 9364. Du ligger kvar i några minuter tills det känns lugnt igen, sen smyger du ut och fram till köksfönstret. Det är ingen där. Det börjar skymma. Du går runt till baksidan och får ducka snabbt när du ser tjejen i fönstret. Hon är avklädd på överkroppen. Du tänker att hon såg smalare ut med kläderna på. Carl-Jonas har förvisso en stor kuk men hans pung är alldeles brun. Han ligger på soffan och drar i sin penis. Hon klär av sig mer och mer och han bara tittar. Du tittar också. Du har satt dig under ett utebord i vit plast och tittar fram från en vaxduk med jordgubbar på. Det finns inte en chans att de ska upptäcka dig. Du ser ytterdörren öppnas och in stiger hon. Din före detta. Du tänker att nu jävlar kommer det att smälla. Hon smyger på dem från andra hållet. De upptäcker henne inte. Den unga tjejen häller olivolja över sina bröst. Din före detta står helt stilla och tittar från hallen. Hon smyger efter en stund ut i köket. Du hoppas att hon ska komma tillbaka med en kniv i handen. Hon kommer tillbaka med en kraftig hudfärgad dildo och går rakt ut i vardagsrummet. Både Carl-Jonas och tjejen spelar förvånade. Det är uppenbart att de spelar, att det är ett skådespel. Din före detta går fram till tjejen och låter sig bli avklädd. Du ser henne bakifrån och det stora födelsemärket på vänster lår som du brukade äcklas av är nu vackert. Som en viktig del av hennes personlighet. De kysser varandra. Carl-Jonas ligger kvar i soffan och onanerar. De smeker varandra och din före detta ställer sig på alla fyra och låter tjejen penetrera henne med dildon. Carl-Jonas klappar två gånger och kvinnorna kryper mot honom. Han ligger stilla kvar medan de turas om att suga av honom. Efter en stund, utan att han kommit, klappar han igen. De slutar genast. Alla tre klär snabbt på sig. Han tar upp en blank plånbok och betalar tjejen med ett par hundralappar. Han sätter igång plasamateven och din före detta går ut i köket. Hon kommer tillbaka med två skålar glass. De äter av glassen och tittar på Fotbollskväll tillsammans.
Du smyger ut från fin plats under bordet och går tillbaka till stationen. Det sista tåget mot Stockholm står inne på perrongen. Du hinner precis komma ombord. Du går igenom tåget. Det är nästan tomt på folk. Det är samma tåg som du kom med. Du känner igen ett klotter på en vägg. Du letar upp din gamla plats och slår dig ner, känner väskan under sätet med foten. Du bestämmer dig föra att låta den ligga där. När du kommer hem till Stockholm tar du tunnelbanan hem till söder. Det är mitt i natten. Du känner dig tom, men inte mer tom än du gjorde när du åkte.

3.

Du flyttade från Malmö till Sösdala. Systembolagets utskänkningsställe ligger i en klädbutik. Du heter Pierre. Då och då köper du ett par golfmönstrade strumpor till dina tjeckiska öl, ett trepack herrtrosor till din trelitersbox Castillo De Anna. Du har bott i Sösdala i ett år ungefär. Varför vet du inte riktigt. Du fick ett arv. Du ville skriva en roman, en riktigt mustig en. Du köpte en hus och flyttade in. Du börjar tröttna. Romanen gav du upp efter hundra sidor. Till Malmö åker du inte särskilt ofta. Först Ringbussen till Höör, sen Pågatåget till Malmö. Två timmar.
Du brevväxlar med fängslade författare i latinamerika. Mest för att få inspiration att återuppta arbetet med din roman. Den utspelar sig på ett All Inclusive-hotell utanför Rio de Janeiro. Du funderar på att ge upp författardrömmarna och starta eget. Kanske importera något, men du vet inte vad. Ibland drömmer du om att bli kriminell. Importera droger. Hasch från Danmark eller Amfetamin från Polen. Svartsprit från Vitryssland. Göra något helt annat. Du ser ett program om trafficking på TV4. Du mår lite dåligt av att se flickorna fara illa men du får en idé. Förena nytta med nöje, tänker du. Du tänker att du kan köpa barn billigt och sälja dem dyrt till par som inte kan få barn eller av någon annan anledning vill adoptera. En slags etisk människohandel. Du kopplar upp dig på internet och söker men får svaret att Inga resultat hittades för "etisk människohandel". Du är alltså en pionjär inom området och registrerar genast domännamnent www.etiskmanniskohandel.com i hemligt namn. Du laddar ner ett program för att göra hemsidor och börjar bygga en sida. Du börjar med framsidan. Index.html. Resultatet blir över förväntan, texten Etisk Människohandel blinkar som en neonskylt i blått. På varsin sida om texten animerade gif-bilder föreställande små svarta barn som dansar iklädda blöjor. Riktigt söta, ganska skojiga bilder, tänker du.
Du kollar runt lite på nätet efter sidor där man kan köpa barn till bra priser. Det bästa vore om man kunde beställa hem dem. Så du slipper åka iväg och hämta dem själv. Du hittar ingenting, det enda du hittar är en massa pornografi och länkar till olika bordeller i östeuropa. Du inser att du måste åka iväg och försöka fixa biffen på egen hand. Du tänker först att du ska åka till Polen eller Baltikum. Du hittar en lista över de fattigaste länderna i europa och bestämmer dig för att istället åka till Ukraina eller Moldavien. I flera dagar funderar du på hur du ska gå till väga. Då går som vanligt till klädbutiken för att köpa öl och vin. Till Ica för att köpa mat. Du hittar ett stort parti spjälsängar till ett bra pris på Blocket och slår till. Dagen därpå levereras tjugotvå nedmonterade sängar till din dörr. Du betalar kontant, prutar från tvåtusentvåhundra till tvåtusen jämnt. Det tar dig en hel dag att montera sängarna. Hela huset är fullt av små sängar. Du unnar dig en tjeckisk på trappen. Etisk Människohandel. Du smakar på det, Etisk Människohandel. De bestämmer dig för att lägga företaget på is ett tag. Du bär, en efter en, ut sängarna i ditt garage. Du fotograferar en och lägger ut en annons på blocket. Du säljer den snabbt för trehundra kronor. Du säljer en till, ytterligare en. Till slut har du bara en säng kvar. Den sparar du till framtiden. Vem vet? Du har tjänar i runda slängar tvåtusen spänn. Vinsten sätter du in på ett konto.
Du fortsätter köpa stora partier med varor och sälja dem dyrare. Det är träningsoveraller och torkad svamp. Självförsvarsspray och ett konkursparti braskaminer. Du tjänar pengar. Ganska mycket pengar. Du köper en resa till Mauritius och lever loppan en månad. Du får kontakt med en man som säger att han har människor att sälja. Du nappar och följer med honom till en lokal du upplever som skum. Det är en bordell. Du betalar mannen och blir invisad till ett rum. På en säng sitter en kvinna. Hon klär av sig direkt. Det är inte vad du tänkt dig. Du ber henne klä på sig igen. Du är inte attraherad av kvinnor. Du lämnar rummet och förklarar detta för mannen som tagit dig dit. Han erbjuder ladyboys. Du berättar för honom att du är intresserad av att köpa barn. Han missförstår dig och tar dig för pedofil. Du blir misshandlad av två män som sedan kör dig till ett sjukhus och slänger av dig utanför en akutmottagning. Du har frakturer på revben, nyckelben och käke. Du blir gipsad och åker hem till Sverige igen.
Mannen i klädbutiken är nyfiken och ställer frågor när du går dit men du svarar kort. Säger att du varit med om en olycka. Att du hyrde en Vespa på semestern och körde av vägen.
Veckorna går och du börjar skriva på en ny bok. Du ger upp. Du börjar på en ny och ger upp. Du börjar skriva dikter men ger upp. Du köper en gitarr och börjar skriva låtar. Du ger snart upp. Du säljer gitarren och köper en bikupa. Men inga bin vill bo i din kupa. Du ger upp biodlingen och beställer cannabisfröer från Amsterdam. Du läser böcker om odling och börjar odla cannabis inomhus. Du går på pizzerian och blir full, berättar om din odling för en avhoppare från ett kriminellt MC-gäng. Ni blir partners. Tillsammans köper ni ett hus utanför byn. Han sköter affärerna och du odlingen. Ni börjar dra in stora pengar. Köper fler fallfärdiga hus som ni omvandlar till knarkodlingar. Ni anställer ett antal pålitliga asiater som får sköta ett par av odlingarna. Affärerna går bra och ni delar på vinsten. Du tänker att du ska lägga av när du har en miljon. När du har en miljon vill du ha tio miljoner. Du börjar spela nätpoker och förlorar flera hundra tusen på bara några dagar. Du blir deprimerad. Du går till polisen och berättar sanningen. Det blir rättegång. Du blir mordhotad av din gamla kumpan. Ni får båda fyra års fängelse. I fängelset bygger du muskler och lär dig allt om organiserad brottslighet. Du smider planer. Du kommer ut. Du rånar banken i Sösdala och flyr tillbaka till Maritius. Du söker upp männen som misshandlade dig och skär halsen av dem med en machete. Du skänker en stor summa pengar till kvinnorna som arbetat för männen. Du hyr en lägenhet och planerar noga att iscensätta din egen död.

2.

Du hade alltid varit intresserad av naturen. När du bodde i lägenhet inne i stan höll du ofta på med blommor. Om vårarna gjorde du i ordning på balkongen. Det var din uppgift i hushållet så att säga. Lena tog hand om resten och verkade nöja sig med att du hade gröna fingrar. I ett par år. När hon kom på att gröna fingrar inte räckte sålde du bilen och köpte ett litet fallfärdigt torp någonstans på gränsen mellan Skåne och Småland. Du fick hjälp av din bror som var elektriker, och av din far som var pensionerad snickare att rusta upp det lilla huset. Du tog hand om trädgården. Det var din uppgift. Du tänkte inte så mycket på Lena. Inte heller tänkte du på katten särskilt ofta, även om du ibland saknade att ha något varmt i knäet om kvällarna när det blåste snålt i mörkret runt huset. Du hatade kvinnor.
Ibland tog du mopeden ner till byn för att handla. Du kände hur invånarna tittade på dig när du for längs gatan - det fanns bara den - i trettio kilometer i timmen. Du handlade motvilligt matvaror du behövde; du hade när du flyttade från stan haft en vision att klara dig på det du själv odlade. Skaffa ett par höns och kanske i framtiden en ko att mjölka. Du var en drömmare. En naturromantiker. Varför visste du egentligen inte. Ofta kände du rastlösheten komma krypande framåt kvällningen. Du ville gå ut. Träffa folk. Träffa någon.
En morgon när du stod och tömde utedasset kom lantbrevbäraren förbi. Du funderade en stund på att bjuda in honom på en kopp kaffe en och gillekaka men du ångrade dig när han kom närmare. Ensamheten där ute hade gjort dig skygg. Vad skulle ni prata om? Han lämnade över en hög med reklam, du brukade använda den för att få fyr i kaminen. Du ögnade igenom de stora bladen med reklam och fastnade för ett erbjudande; "Sveriges bästa täckning. Skaffa mobilt bredband hos Tre och få en Minilaptop på köpet". Du hade inte använt en dator på flera år. Internet hade du bara provat en eller två gånger hos en gammal vän du sedan länge förlorat kontakten med. Faktum var att de flesta övergivit dig sedan du flyttade ut till Torpet. Du ansågs konstig, speciell. Det gick rykten om dig.
Morgonen därpå tog du mopeden och körde de fyra milen in till stan och elektronikkedjan som skickat reklambladet. Du spände fast paketet med datorn på mopedens pakethållare och körde tillbaka i höstsolen.
Väl hemma packade du upp datorn och kopplade i strömsladden. Satte in dongeln till bredbandet och följde instruktionerna. Du tyckte det gick förvånansvärt enkelt.
Du var uppkopplad. Du provade dig fram. Lärde dig söka efter information och skaffade en e-mail. Man kan säga att du blev som uppslukad av internet. Ibland satt du där flera dagar i sträck och såg trädgården växa igen utanför fönstret. Du körde tillbaka till stan och köpte en digitalkamera och en sladd. Genom olika dejtingsidor fick du kontakt med flera kvinnor. Ditt alias "Trädgårdstomten69" gjorde kvinnorna intresserade. Det fanns en kvinna du blev speciellt intresserad av. Hon såg bra ut på bilderna. Inte för tjock. Det var viktigt. Du hade svårt för kvinnor överlag. Tjocka kvinnor stod du inte ut med. Hon bodde bara några mil bort och efter några långa nätter med chat och ett par telefonsamtal bjöd hon in sig själv till ditt torp.
Du städade och gjorde fint. Du lät datorn vara stängd hela dagen och bakade en morotskaka på morötter du odlat själv. Du tinade upp en flintastek och rengjorde Weber-grillen trots att det blivit höst och för kallt att grilla. Och så kom hon.
Du stod i köket och diskade när du hörde en bil tuta. Du tittade ut genom fönstret och såg en vacker kvinna i långt brunt hår stiga ur en röd Mazda 323 på uppfarten. Ditt hjärta slog hårt, dina händer fuktades av kall svett som du torkade av på jeansen innan du öppnade ytterdörren och välkomnade henne. Hon såg skeptisk ut. Tittade på huset. Du kunde se hur hon fäste blicken på den flagnande färgen på de vita gavlarna, hur hon hade svårt att gå genom de höga gräset i sina höga klackar. Det blev fel redan från början, så att säga. Du kände dig först ledsen. Besviken på dig själv. Efter några öl, hon drack inte, blev du mer arg. Kände dig lurad. Hon åt av morotskakan utan att berömma den. Hon började prata om att det kanske var dags att fara hem. Hon behövde bara låna toaletten. När du berättade att det var utedass suckade hon och skakade på huvudet. Du fick nog. Medan hon var inlåst på dasset tog du med dig en morakniv och smet ut till hennes bil. Med ett snabbt stick punkterade du vänster bakhjul. Smög tillbaka in i huset.

Hon fick nästan panik när hon upptäckte punkteringen. Du erbjöd henne en sovplats på din soffa. Hon hade inte så mycket val.
Du bäddade åt henne, sa godnatt innan du gick in till sovrummet. I flera timmar låg du och funderade på hur du skulle göra. Vad du skulle göra med henne. Det hann bli ljust ute. Du gick ner i källaren och hämtade en yxa. På vägen upp ångrade du dig och gick tillbaka ner. En stor klubba av trä avsedd för att förankra staketstolpar i marken. Du ställde tillbaka den och gick ut på gården. Ut i uthuset. Råttgift. Nä. Du smög in och gick igenom hennes jacka. Hittade bilnycklarna. Gick ut till bilen och öppnade bakluckan. Tog ut en läskback och ett par gummistövlar. Under utrymmet hittade du ett extrahjul och en domkraft. På en halvtimma bytte du ut det trasiga hjulet. Satte på kaffe och bredde mackor. Väckte henne med en frukostbricka i handen och berättade att du lagat bilen. Hon åt en macka och drack en kopp, tackade flera gånger innan hon körde därifrån för att aldrig återvända.
Du hade bara en tanke i huvudet. Nästa dejt skulle gå bättre, du skulle våga mer.

1.

Det börjar alltid på samma sätt. Väckarklockan ringer och du svär tyst för dig själv, en eller två svordomar. Ibland en hel ramsa om du är mitt i en dröm vid uppvaknandet. Du sätter dig upp och slår till klockradions stora snoozeknapp. De följande tio minuterna ligger du i sängen och vrider dig. Du vill inte gå upp. Det finns ingen direkt anledning, men du tänder ändå sänglampan och låter starkt ljus lysa över ditt ansikte för att du ska vakna.
Andra gången klockan ringer går du upp. Sätter på kaffe först, sen teven och datorn. Du har lagt arbetsförmedlingens hemsida som startsida i din Explorer men du kollar inte längre. Det finns ändå inga jobb. Du klickar runt lite. Kvällstidningarnas rubriker. En blogg vars författare du en gång för länge sedan var förälskad i. Facebook. När kaffet runnit ner häller du upp en kopp och sätter dig i den guldbruna nedsuttna soffan och smakar på det varma kaffet. Det är alltid perfekt. Du kan kaffe. Malou Von Sievers pratar om deprimerade människor. Kommer med statistik och har en gäst i studion som berättar hur det är att vara deprimerad. Ingen är bättre än Malou på att få stora problem att framstå som bagateller.
Ibland, men inte särskilt ofta tar du en dusch. Om du har ett inplanerat möte duschar du, annars spelar det ingen roll om du skulle lukta lite svett eller rök. Du har väldigt sällan inplanerad möten. Då och då, kanske två gånger i veckan ringer din mamma och väcker dig. Du anstränger dig för att låta vaken och pigg, men hon genomskådar dig varje gång. Hon frågar hur det går, om du söker några jobb. Du svarar irriterat att "ja mamma. Jag söker jobb hela tiden", sen säger du att du inte har några pengar vilket stämmer. Du får låna ett par hundralappar till mat, hon sätter över dem direkt. Du loggar in på internetbanken för att försäkra dig om att pengarna finns där. Du funderar en stund över hur mycket pengar du lånat av din mamma och drabbas för en liten stund av dåligt samvete. Sen går du ut på stan. Du tar samma runda varje dag. Har du pengar går du in på Ica och köper mat. Ärtsoppa, blodpudding, potatis och ibland något annat om det reas ut med kort datum.
Du har hittat ett konditori med kaffe för tolv spänn under en av dina promenader och trots att det ligger en bit bort går du dit varje dag. Längs vägen passerar du ditt gamla jobb, ett kontor på bottenplan i ett högre hus. Du ser dina gamla arbetskamrater sitta och jobba där inne. Du skyndar förbi för att de inte ska se dig. På caféet jobbar en tjej som du önskar hade lagt märke till dig. Fastän du kommer dit varje dag finns det inte ens en antydan till att hon ska känna igen dig. Tjejen som är en invandrartjej i tjugoårsåldern ställer nonchalant fram en kopp och du betalar. Ibland ger du henne en tjuga och säger åt henne att behålla växeln. Inte ens då bjuder hon på ett leende. Bara ett kort tack. Du dricker kaffet och läser gratistidningarna. Känner dig osedd, osynlig. Ibland tar du med dig koppen ut på gatan utanför medan du röker en cigarett. Folk passerar dig men ingen lägger märke till dig.
Du går hem och lagar mat. River morötter medan blodpuddingen puttrar i pannan. Ibland nöjer du dig med en smörgås. Eftermiddagarna ägnar du åt att titta på någon amerikans teveserie du laddat ner om du inte går och promenerar igen. Ibland, när du tror de slutat jobbet för dagen, ringer du någon vän och föreslår en öl, eller en kaffe. Dina vänner är antingen stadgade och väldigt upptagna eller så är de trötta på dig för att du alltid lånar pengar, för att du alltid blir full mitt i veckan på deras lön och för att du aldrig betalar tillbaka. Det är inte många som vill eller kan umgås med kort varsel. Därför går du ibland ut ensam till ställen dit andra människor går ensamma. Du går dit för att inte känna dig ensam. Du dricker ett par öl och väntar på tjejen du träffat på ett av de där ställena. För det mesta kommer hon inte. Hon är tio år äldre än dig och har psykiska besvär av olika slag. Dessutom är hon gravt alkoholiserad och djupt deprimerad. Du tycker inte särskilt mycket om henne men ni knullar ändå med varandra ibland. Hon vägrar ge dig sitt nummer. Du vet inte ens vad hon heter i efternamn men du vet att hon gärna blir knullad i röven. Du ställer upp trots att du tycker det är smutsigt och gör ont om du druckit för få öl under kvällen.
När du väntat färdigt på henne går du hem och sätter dig vid datorn. Klockan är då kring midnatt och du loggar in på en sida där man kan kolla på tjejer i webcam. Betalar man så klär de av sig nakna och onanerar. Gör man inte det får man nöja sig med påklädda tjejer. Du letar upp en svarthårig tjej från något östland. De har alltid ledsna ögon och är de på sidan som mest liknar de tjejer du är attraherad av i verkligheten. Indietjejer. Du känner ett behov av att rädda tjejerna. Du skriver till dem att du tycker de är för vackra för att sitta där och visa upp sig, att du vill att de ska komma till Sverige. Reakationen blir alltid densamma. Hon tröttnar och zoomar ut kameran från ansiktet och börjar smeka sina bröst. Hon vill att du ska betala henne. Men det gör du inte, det räcker med att du ser henne ta på sig själv påklädd. Du blir kåt och knäpper upp byxorna. Runkar så snabbt du kan så du kommer innan hon försvinner från skärmen för att någon med pengar betalat henne för en privat show. Efteråt känner du ingenting särskilt. Du sätter dig framför teven och tittar på någon serie tills du blir trött. Kanske går du och lägger dig direkt.
Nästa dag är ungefär likadan.